En regel för all rätlinjig introduktion bör vara att man ställer upp de nödvändiga åtgärderna i samband härmed i punktform. Dessa punkter skall vara givna som inledning och inte upplagda för att råkas av en händelse. 28/7

En och annan Clintonanhängare sluter upp till dennes försvar genom att peka på de om sexaffärerna vittnande kvinnornas tvivelaktiga leverne. Denna argumentation är dubbeleggad. Egentligen vill den hävda att kvinnorna ljuger för pengar och publicitet. Eljest, om Clintons förehavanden är korrekt redovisade, visar den huru sjaskig USA:s president är i valet av umgänge. Hade allting varit en stor politisk manipulation från republikanernas sida, vore dessa samband snart ådagalagda. Utan samband och med en sådan frekvens på de svärtande exemplen, kan inte ens de initialt en gång tvivlande längre dividera över vittnesmålens sanningshalt. Å ena sidan drar nu presidentens förmodade val av umgänge vanära över denne. Å andra sidan är det en bra sak att mannen inte solkat ned kvinnor med bättre förtjänster. 29/7

Man tycker att skaparna av dagens musik kunde välja effekter efter sina medium. Det där bzzandet som så ofta höres i etermedias musik visar sig stundom höra till musiken, stundom vara dålig mottagning. Tacka vet jag Händel, Bach och Co. 29/7

TV-mediet förtar en del av charmen med illusionisternas nummer. Inte ens de bästa tricken kan ens tillnärmelsevis svara upp emot de vändningar som teknikerna åstadkommer i klipprummet. Det kan ta en trollkarl 7 år att förbereda ett nummer och sen måste de ändå gå in med dryga försäkringar om att inga filmtrick är inblandade. 29/7

Om jag börjar min dagliga 15-minutersgymnastik 04:44 känns det ändå inte riktigt rätt att göra halt 04:59. De enkla hållpunkternas makt är stor. 05:00 är målet. 29/7

Morgondagdens gunstlingar riktar in sig på alla tillgängliga och otillgängliga tekniker för formaliserad tankeläsning. Den angelägna och i teknisk mening enda tillämpningen hålles för att vara styrning av olika maskiner. Problemet är dock inte bara att kunna avläsa tankar, men än ssubtilare rätt tankar i det osorterade myller av pulser som uppfyller en mänsklig hjärna. Det är heller inte bara att koppla in en dator för att extrahera ett välformulerat budskap eller en klar order. Mitt tänkande får mening endast i det att jag reproducerar om och om i omgångar med ökande förfining. Somt av det tänkta väljes sedemera bort, annat upparbetas. Vad som hör vart vet man först i egenskap av insides härledande och bedömande analytiker. Den verkliga framtiden för dylik metodik ligger i den ömsesidiga anpassningen mellan människa och maskin. För att kunna styra en viss maskin måste jag tänka på ett visst sätt, vilket inskärpes genom träning. Om därefter effektiviteten är som högst utgående från just direkt tankeläsning, återstår att se. Nämnda tankemässiga anpassning som utlyft del av den cybernetiska ömsesidigheten är nämligen i en naturligare form redan dispositivt nedlagd och sedan barnsben utvecklad för att kontrollera vår fysiska aktivitet. Man akte sig för att underskatta kraften häri. 30/7

En ärad släkting nämnde som exempel på dumma bisarrier idéhistorien besudlats med hurusom man i fakirkretsar velat dela tungan för att på samma gång kunna täppa till båda näsborrarna härmed. Detta skulle tydligen vara aktningsvärt och högt. Det är märkligt att uppfinningsrikedom av slikt slag inte bättre estimeras i de s.k västinspirerade länderna, en civilisation där ju allt sjukt tages för hälsa och vice versa. 30/7

Det finns ett moment av tillfredsställelse i det att man tillmötesgår på basen av tidigare erfarenheter förväntad otur. Liksom en del former utav värk uppfordrar till förvärrande tycks innebörden av de tidigare motgångarna klarare inlysas i det att ytterligare ett fall tillkommer. Se där bara, vilken ohygglig otur som faller över den determinerat otursdrabbade. Som utslag härav kan även missräkningen då turen helt oförvarandes vinner tillfällig access till givna skeenden, beröva en något av den glädje som annars stode ur själva förvecklingen, vilket man först om framgången är av tillräcklig dignitet, benäget överser med. Notera dock att de fall vilka brukar framhållas, då människor supponerar det olyckligaste alternativet av två för att antingen få rätt eller också röna tur, merendels inte fogar sig till en, i respektive fall, tidigare kedja av modaliteter. Så inte ens över större tidssträckningar och med allmän erfarenhet som referens. Även om andra motiv uppges rör det sig istället snarast förtäckt om "peppar, peppar". 31/7

Nobels fredspris måste underkännas som medel för erkänsla av pacifistiska insatser. När Linus Pauling t.ex mottog detta pris skedde så emedan hans tidigare nobelpris i kemi låtit honom vinna ett större inflytande över den allmänna opinionen än eljest. Bland kändisar utgör det lättviktig slentrian att hylla freden och fördöma ofreden. När någon av dem vinner pris härför relateras detta vanligen mer till kändisskapet än de faktiska insatserna. 31/7

Torgny Gustavsson- affären är belysande för fackets funktion idag. Facket har under efterkrigstiden helt och hållet övergått till att bli en ympare av obstuktiva tankegångar och samhällssabotage. Sveriges fackliga rörelse är genomsyrad av korrumtion och "smartness". S.k gräsrötter lyfter lite på ögonbrynen åt Stig Malm och grabbarna, men fortsätter sedan att löpa i vederbörande pampars ledband. De går fortfarande på amsagorna om arbetarna mot kapitalet. Inom facket är det alltid folk som är dåliga på att jobba men benägna att prata som erhåller nyckelpositioner. De fackliga representanterna har sitt levebröd i villkoret att inte arbetare engagerar sig som intressenter i sina företag, där de jobbar. Det kommunistiska Kina har faktiskt en poäng i att det är staten och inte ett fristående fack som bör bevaka arbetarnas intressen. Staten har uppenbart ingen behållning av samhällssabotage. Staten samlar samtliga kategorier medborgare under en enda vilja och avvisar allt inbördes groll. Det är de upplysta statsmännens sak att lägga denna vilja rätt för var och en som bjuder till. I en långt framskriden författning delegeras beslutsfattandet till individen, men inte uteslutande vad anbeträffar sådant som omedelbarast rör denne och blott och bart formulerat under planmässighetens inflytande. Villkorligheten härför gestaltar sig i en hierarki för de beslutande samhällsredskapens utstrukturerande, samt för kontroll genom uppmuntran och inhibation. 31/7

Om man luktar ned i en påse socker luktar det inte gott. Sockret säges vara raffinerat. Ändå kan i ett nyinhandlat paket, lukten av avföring vara besvärande. 31/7

Jag upplägger frågan "varför?" som redskap för självinkännandet då ens bevekelsegrunder för diverse försanthållanden skall kartläggas. Det är obestridligt att motiven blandar sig med logiken då en trosförfattning utbildas. I själva verket är logiken bara ett motiv, eller motiv i andra. Jag berörde det svepskäl som man vanligast möter i samband med "peppar, peppar"- mentalitet. Många gånger är individen, objektivt betraktad, inte underkunnig om härrinnelsen för sina tankegångar och trossatser. Men, återigen måste vi dra oss tillbaka till den subjektiva synvinkeln för filosoferande. Om jag tror att något förhåller sig på ett visst sätt, är detta sammanhang också för handen. Min uppfattning om korrektionsprobabiliteten härför har såsom hållen sådan sin inverterade motsvarighet i känslan av säkerhet. Om min logik som underlag för en trossats brister, är jag antingen medveten om denna eventuella svaghet och verderfar därmed en högre korrektionsprobabilitet, eller också gör jag mig tydligen ett fast och orubbligt sammanhang, vilket likafullt som resterande delar av världen erhåller begiltigande genom subjektets förverkligande. Naturligtvis kan nya betänkanden eller mera påtagligt förnumna erfarenheter komma att övertrumfa dessa sammanhang, varvid först då uppfattningen om den forna korrektionsprobabilitet kommer ifråga för omprövning. Detta begrepp utställes då i motsats till forn säkerhet som ett objektivt sådant. För en sekundär betraktelse föreligger korrektionsprobabiliteten antingen som primärt omtänkt fenomen eller med referens till fastslagna informationer. 31/7

Den ospontane yppar spontanitet genom att spontant bli besvärad inför alltför stor spontanitet. 1/8

I bilskolan fick vi lära oss att hålla till höger för att eventuellt köra ned i diket om en mötande bil körde över i vår fil. De som konfronterar en medveten motfilskörning brukar dock göra rätt i att om möjligt rädda sig över på fel sida. Folk med den synbara intentionen att krocka sin bil mot en annan hyser inte sällan ändå en latent önskan om räddning. Med tanke på hur många möten man som bilist är involverad i, samt hur många deciderade amoraliteter människosläktet låter räkna, är det ett smärre under att jag som bilist har klarat mig i alla dessa år. Men visst känns det lite kymigt att vara utlämnad åt sådant godtycke. Endast feghet avhåller mestadels amoraliterna från att skrida till verket så som de annars hade gjort. 1/8

Intelligensforskarna rynkar på näsan åt alla invändningar om orätt och simplifikation rörande deras skötebarn intelligenstestet. "Det är intelligensen vi vill mäta, inget annat!", säger de. Naturligtvis är testen väl lämpade för att testa förmågan att klara dylika test med given faktorhållning, likriktning och tyngdpunkt. Frågan är emellertid inte om intelligensräkningen som sådan kan göras utan inblandning av moral och kreativitet, utan om de senare storheterna kan räknas utan intelligensen. För att mäta en persons lämplighet för en befattning i ett gott samhälle måste en ponerad test inriktas på uppgiftens fullgörande. Härför utgör fullgörandets tillbörlighet den överordnade målsättningen, alternativiteten och planläggandet nästa; varefter först som tredje grads målsättning teknik eller intelligens kommer ifråga. Alltså: 1) tillbörlighet eller (moral), 2) kreativitet, 3) intelligens Följdaktligen lägger intelligensen ett fundament för de högre funktionerna, vilket inte kan ignoreras härvidlag, men som för sig är utan varje tillstymmelse till värde. En miniräknare, d.v.s ett redskap för ännu större teknisk automatik, är värdelös utan någon som nyttjar den för sina uträkningar. En person som blixtsnabbt löser ett intelligenstests samtliga uppgifter, men inte uträttar någonting med mindre än att ett dylikt test placeras framför näsan, kan visst lämnas skräddarsydda åtaganden, men inte konfigurera dessa i en samhällelig strävan. För att förutsäga personers lämplighet för den och den befattningen bör ett gott samhälle göra bruk av KIMP-tester. 1/8

Biologer försöker ofta göra skillnad på arv och miljö. Det skall i sammanhanget framhållas hurusom arvsmassa i sig inte konstituerar växt, människa eller djur. Den måste göra sig gällande via kanaler. Dessa kanaler är inte entydiga och avgränsade, utan komplexa och i avhängighet och t.o.m interaktion, varigenom även yttre faktorer invarslas i effektuerandet av DNA. Så har för att nämna något, intelligensforskarna infört ytterligare en faktor för intelligensens uppkomst, nämligen den prenatala miljön, detta till skillnad från postnatal miljö och arv. Den prenatala utvecklingen är ett tillstånd av hyperaktiverade miljöfaktorer kring DNA. Så skiljer sig hjärnorna på nyfödda enäggstvillingar åt, även i grova drag, trots arvet. DNA är en vilja, omgiven av ett otal andra viljor. Men det skall medges att den är stark. 1/8

Ensamma i den kalla skogen överlever säkrast härdiga, pragmatiska, starka, planerande människor. I ett samhälle av deciderade amoraliteter klarar sig den s.k socialt kompetente bäst. I ett gott samhälle klarar sig den tillbörligt principfaste, ospontane, humorfritt tystlåtne bäst. 2/8