|
|
1)
Varmt/kallt + härdighet
2)
Styrka och smidighet
3)
Kondition
Alla människor
i den civiliserade världen och genom enkel själviakttagelse också
flertalet människor i den ociviliserade, har kännedom om övningens
betydelse för de fysiska kapaciteterna. De topprestationer som inom
olika områden av stor specificitet, vilka framför allt beträffande
underhållning inom det område som kallas sport, men även
allmännare då folk försöker göra sig ett namn
genom överlägsenhet i något avseende, förutsätter
alla ett stort mått av övning. Denna övning kan i förstone
delas in på olika sätt. En bifurkation som direkt slår
en är skillnaden mellan intellektuell och fysisk prestation. Den må
vara väl ämnad att ta fasta på i systematiskt hänseende
och uttryckes även i detta system för människans väl
genom avdelningarna hjärna och kropp. Dock räknar naturen inte
på exakta gränser i samma utsträckning. Vad skall vi säga
om balanssinnet och muskelsinnet- angår de i förstone kropp
eller hjärna? Uppenbarligen så är det inte möjligt
att ensidigt träna kroppen för sig. Det är inte heller möjligt
att helt träna hjärnan för sig, åtminstone inte så
länge den befinner sig i en kropp som förser den med syre, glukos,
hormoner och sinnesintryck. Hade nu inte det senare varit fallet så
kunde man ha sagt att vi lämpligen struntar i kroppen, eftersom anden
styr upplevandet och andens enda beroende utgår från hjärnan
och blott indirekt, via hjärnan, från kroppen. Men nu är
läget som det är och vi får ta skeden i vacker hand och
inse att kroppens välmående är av den allra största
betydelse för anden.
Då det
rör fenomenet övning vet vi att övning oftast är nyttig
i kvantiteter upp till en viss gräns, varöver nyttan avtar för
att istället lämna över till konsekvenser av mer oangenämt
slag, därvid förslitningsfenomen, psykologisk stumhet och ökad
skaderisk. Uppenbarligen är tiden en viktig faktor, eftersom samma
mängd övning ger olika effekt beroende på de tidsintervall
därunder den iscensätts.
Vi kan bland
de olika kategorierna ovan, därav styrka/smidighet räknas som
en andra och kondition som en tredje, skönja ett intimt beroende.
Precis som i fallet hjärna kontra kropp så är det vår
indelning och inte en absolut gräns för naturen. Den som i ett
land med välståndsproblem försöker nedbringa sin övervikt
genom bantning och motion skall veta att konditionsdanande motion förvisso
är av stor betydelse, men att en större muskelmassa förbränner
fler kalorier än en liten, och att denna större muskelmassa bäst
uppnås genom styrkedanande träning. Vi har dessa balanser av
lämpliga tillvägagångssätt, så initialt rörande
vad vi just såg i fallet övning/rekreation och vidare naturligtvis
då det gäller härdighet, styrka och smidighet. De lämpliga
värdena för respektive balans kan inte slutgiltigt bestämmas
för varje individ utan kännedom om omgivning, framtid och personprofil.
Ökad härdighet kan många gånger vara till men för
smidigheten o.s.v.
|
|