ÖVNING - FYSISK TRÄNING
1) Varmt/kallt + härdighet
2) Styrka och smidighet
3) Kondition

Alla människor i den civiliserade världen och genom enkel själviakttagelse också flertalet människor i den ociviliserade, har kännedom om övningens betydelse för de fysiska kapaciteterna. De topprestationer som inom olika områden av stor specificitet, vilka framför allt beträffande underhållning inom det område som kallas sport, men även allmännare då folk försöker göra sig ett namn genom överlägsenhet i något avseende, förutsätter alla ett stort mått av övning. Denna övning kan i förstone delas in på olika sätt. En bifurkation som direkt slår en är skillnaden mellan intellektuell och fysisk prestation. Den må vara väl ämnad att ta fasta på i systematiskt hänseende och uttryckes även i detta system för människans väl genom avdelningarna hjärna och kropp. Dock räknar naturen inte på exakta gränser i samma utsträckning. Vad skall vi säga om balanssinnet och muskelsinnet- angår de i förstone kropp eller hjärna? Uppenbarligen så är det inte möjligt att ensidigt träna kroppen för sig. Det är inte heller möjligt att helt träna hjärnan för sig, åtminstone inte så länge den befinner sig i en kropp som förser den med syre, glukos, hormoner och sinnesintryck. Hade nu inte det senare varit fallet så kunde man ha sagt att vi lämpligen struntar i kroppen, eftersom anden styr upplevandet och andens enda beroende utgår från hjärnan och blott indirekt, via hjärnan, från kroppen. Men nu är läget som det är och vi får ta skeden i vacker hand och inse att kroppens välmående är av den allra största betydelse för anden. 

Då det rör fenomenet övning vet vi att övning oftast är nyttig i kvantiteter upp till en viss gräns, varöver nyttan avtar för att istället lämna över till konsekvenser av mer oangenämt slag, därvid förslitningsfenomen, psykologisk stumhet och ökad skaderisk. Uppenbarligen är tiden en viktig faktor, eftersom samma mängd övning ger olika effekt beroende på de tidsintervall därunder den iscensätts. 

Vi kan bland de olika kategorierna ovan, därav styrka/smidighet räknas som en andra och kondition som en tredje, skönja ett intimt beroende. Precis som i fallet hjärna kontra kropp så är det vår indelning och inte en absolut gräns för naturen. Den som i ett land med välståndsproblem försöker nedbringa sin övervikt genom bantning och motion skall veta att konditionsdanande motion förvisso är av stor betydelse, men att en större muskelmassa förbränner fler kalorier än en liten, och att denna större muskelmassa bäst uppnås genom styrkedanande träning. Vi har dessa balanser av lämpliga tillvägagångssätt, så initialt rörande vad vi just såg i fallet övning/rekreation och vidare naturligtvis då det gäller härdighet, styrka och smidighet. De lämpliga värdena för respektive balans kan inte slutgiltigt bestämmas för varje individ utan kännedom om omgivning, framtid och personprofil. Ökad härdighet kan många gånger vara till men för smidigheten o.s.v. 

 

 
Tekniska länkar: 12345678910