Systematik är ett utmärkt redskap för att åstadkomma saker man utan redskapet ifråga inte hade kunnat åstadkomma. Men antag att man har systematiken i sin hand. Då inställer sig frågan: "och vad skall jag göra med den?" Systemet som sådant är nämligen av i förstone abstrakt natur och måste kringgärdas av mer eller mindre konkreta förutsättningar för att kunna användas. En sådan förutsättning är kunskap om vad systemet är ämnat att vinna tillämpning på under vilka omständigheter det har relevans. Då det gäller kunskap är denna inte sällan beroende av annan, eller ömsesidig systematik, på vad sätt systematik kan sägas fournera sig själv. Beroendet av kringgärdande elementa är emellertid genomgående för alla system varför uppdelningen i system och villkor är en given åtgärd för fattning och överblick. Ett större system som i sig inbegriper ett stort antal uppsättningar små system företer givetvis desto fler elementära beroenden. Vart och ett av dessa beroenden måste förr eller senare beaktas för sig. Ett stort system måste för att bli stort vanligen få växa ut under en natur som uppvisar ensart under växandet. Systemet är beroende av en koppling till det konkreta. Denna koppling utgöres av mänsklig, organisk, eller maskinell intelligens. Om organisk intelligens utgör koppling kan systemet måhända sägas vara av en speglande karaktär medan den organiska grunden är konkret. Mänsklig och maskinell intelligens är givetvis i princip sinsemellan utbytbara. Bådadera kräver en energialternativitet till lokalisationen och underliggande substans i form av hjärna eller hårdvara. För att alltså kunna låta ett system växa under en stadigvarande natur så måste en spridningsmekanism för "idén" om systemet mellan de underliggande, substansiella enheterna fourneras. Appelerande till enheternas natur är medlet härför. En växande systematik kan alltid sägas vara imperialistisk. Den måste innehålla koden för sitt eget utvidgande. Om man alltså står inför uppgiften att etablera ett system så måste man fråga sig huruvida systemet är ämnat att växa? I så fall måste det i systemet nedläggas en kod för dess appellerande till och utveckling bland hjärnor eller hårdvara. Man måste fråga sig hur fysiska avstånd mellan hjärnor eller hårdvara skall kunna överbryggas? Hur skall kunskapen om systemets användande föras ut och vad består den i?