N är man avhandlar fenomenet finnar är det ofta ungdomsfinnar som åtänkes. Ungdomsfinnar skiljer sig från finnar hos vuxna därigenom att den senare varianten med större sannolikhet beledsagas av seborréisk (fet) hy. Å andra sidan är det mer sällan som problemen inträder först sedan individen blivit vuxen. Man anser att vuxna svarar bättre på behandling med antibiotika (tetracykliner/ penicillin) än vad ungdomar gör. I båda fallen går helt visst inflammationerna tillbaka, men hos ungdomar återkommer de vanligen snabbt efter avslutad kur.

E tt tillstånd med talrika finnar kallas akne. Uppkomsten av akne grundar sig dels på hudens talgproduktion, men också på att talgkörtlarnas gångar ut till hudytskiktet sätter igen, vanligast av hornceller (hudceller). Förstadiet till en finne är komedonen. (en s.k pormask. Indelat i "vita" och "svarta" pormaskar brukar man säga att de vita är farligast.) Långt ifrån alla komedoner är skönjbara med blotta ögat. Det förefinnes jämte de stora komedonerna även små rackare, vilka benämnes mikrokomedoner.

F örr i tiden var det populärt att söka behandla akne medels svavelhaltiga preparat. Detta leder på kort sikt till en uttorkning av huden, varpå inflammationerna synes minska i omfattning. Emellertid ökar igensättningen av talgkörtelgångarna så att fler mikrokomedoner uppstår. På lång sikt återkommer därför aknen med förnyad styrka. Därför användes numera svavelpreparat helst i kombination med andra preparat.

D e vanligaste preparaten ute i handeln innehåller bensoylperoxid eller salicylsyra. Bensoylperoxid verkar bakteriedödande och proppupplösande, men stimulerar också cellförnyelsen i hudens hornlager. Salicylsyra verkar propplösande och bakteriedödande. Emellertid är det tveksamt huruvida den är särskilt verksam i de vanligt förekommande koncentrationerna.

D e på apoteket förekommande A-vitaminsyrapreparaten såsom Aberela, är receptbelagda. A-vitaminsyra är annars den förmodligen effektivaste vanliga behandlingsingrediensen i salvor o.dyl. Den som letar kan också hitta salvor och cremer med A-vitaminsyra eller derivat av A-vitamin i det fria utbudet i affärerna. Då kan koncentrationerna vara märkbart högre än det i apotektets salva vanliga 0,05%. Risken med A-vitaminsyra är att hudirritation kan uppstå, framför allt i samband med solning. Ofta behöver huden vänjas till vid salvan genom en initialt eskalerad behandling. A-vitaminsyra får inte användas i samband med graviditet!

I bland hör man uppgifter om att s.k teatreeoil skulle vara lika effektiv mot finnar som bensoylperoxid. Kanske, och särskilt då huden tvättas i en punktbehandling. Att låta koncentrerad teatreeoil sjunka in i huden utan åtföljande tvättning irriterar emellertid denna med sannolikt oönskade effekter som ökad talgutsöndring et.c som följd. I punktbehandling kan koncentrerad olja vara verksam, särskilt jämte A-vitaminsyrapreparat.

S alvor med A-vitaminsyra och salvor med bensoylperoxid skall inte ligga samtidigt på huden. Bensoylperoxiden oxiderar A-vitaminsyran och gör denna verkningslös. Överhuvudtaget bör bensoylperoxid användas enskilt i tiden. Det går dock utmärkt att alternera mellan exempelvis bensoylperoxid och A-vitaminsyra mellan natt och dag eller liknande.

S olning och ultraviolett strålning inverkar gynnsamt på akne, åtminstone temporärt. Då huden bestrålas skall alla preparat vara borttvättade.

D e gängse rekommendationerna råder den drabbade att undvika kost som förefaller försvåra aknen. Trots att inga vetenskapliga undersökningar har gjorts till stöd för kostens betydelse så är det otvivelaktigt att kosten verkligen spelar roll. Mjölkprodukter och jodberikad föda utgör klassiska riskfaktorer. Fet mat och choklad må för sig vara av underordnad betydelse. Emellertid accentueras effekterna av annan riskföda som intages samtidigt. Djuprensning av huden påverkar tillståndet positivt därigenom att mängden stagnant material i huden, vari infektion kan uppstå, minskar. Notera att endast "tysta" komedoner får drivas ut medels mekanisk påverkan. Inflammerade finnar bör inte röras eftersom det bakteriehaltiga materialet kan spridas mellan talgkörtlar samt i djupled. För riktig behandling kan besök hos en kosmetolog vara en god idé även om dessa säkerligen tar kriminellt betalt för tjänsten.

I allvarligare fall av akne kan såväl A-vitamin som antibiotika användas för invärtes behandling. Detta skall ske under överinseende från en ansvarig hudläkare. A-vitamin är i stora doser giftigt. Särskilt notabla är dess fosterskadande effekter. Allmän vitaminbehandling kan inverka gynnsamt på akne, särskilt om någon essentiell näringsbrist kan tänkas föreligga.

   Kåre Andersson