I Sverige kan släktforskingen tidigast spåras tillbaka till tiden för en del svenska runstensinristningar. Under 1500- talets förra hälft nedtecknade biskop Hans Brask sin släktbok över dåtidens i huvudsak potentater av rang. Den senare hälften av samma århundrade fick Brasks verk tillsammans med andra, mer spridda och stundom i brev föreliggande uppgifter utgöra grund för Rasmus Ludvigssons förnämliga arbeten inom området. På 1800- talet förtecknades ett antal släkter i Sveriges Ridderskap och Adelskalender, vilken fortlöpande utgavs i 98 utlagor. Samtidigt upprättade Gabriel Anrep den första samlingen av uppgifter över ofrälse släkter vilken var ämnad för tryck. 1950 inleddes utgivningen av tidskriften Släkt och Hävd.

V anligen finnes redan från början någon grundinformation om nära skyldskap räknat utifrån probanten. Om man önskar utgå från sig själv och uppställa en antavla är den första instansen närmast socknens kyrka, därutöver jämväl mantalslängder samt bouppteckningar. För släkt, äldre än 100 år får man i motsvarande ärende söka sig till landsarkiven. Krigsarkivet hyser även information om personer som gjort militärtjänst. Sedan dess att mormonerna i Salk Lake City metodiskt mikrofilmade mängder med väsentligt källmaterial har också kopior på dessa filmer varit en bättre tillgänglig informationskälla för släktforskare. Kopiorna finnes att tillgå på Sveriges olika länsbibliotek. Som släktforskare söker man antingen bakåt i tiden för att sammanställa en antavla. Det andra alternativet är att utgå från en stamfader och göra en stamtavla framåt i tiden. Antavlor samlar snart ett stort antal namn och kräver organisation. Det vanliga sättet för att åstadkomma organisation är att nyttja särskilda blanketter med exempelvis 6 släktled för varje blankett. Via hänvisningar förbindes sedan informationen på de olika blanketterna. Det vanligaste systemet kallas Kekule von Stradonitz system. Probaten indiceras därvid som nr. 1, fadern som 2, modern som 3, farfadern som 4, farmodern som 5, morfadern som 6, mormodern som 7 och farfars far som 8. På så vis dubblas hela tiden indexet för varje generation på farssidan. Andra, egentligen bättre men likväl mer sällan använda system är Engströms system och Hagers system.

S verige har en historia av skatter och pålagor. Statens försök att bringa reda i befolkningsunderlaget för att på bästa vis kunna utkräva skatter och krigstjänstgöring är en av anledningarna till varför det finns uppgifter om även vanligt folk som levde förr. Kyrkan har också haft en stark ställning. För att försäkra sig om människors kristliga medvetenhet bokförde prästerna information om husförhören. Man nedtecknade vilka människor som fanns i socknen och hur dessa förhöll sig till varandra. En del noter om vardagens komplikationer gjordes emellanåt också. Finland hängde historiskt ihop med Sverige. Därför har man gamla husförhörslängder sparade i Finland liksom i Sverige. Det Genealogiska Samfundet i Finland har dessutom anstaltat med avskrivning av Finlands gamla kyrkböcker. Avskrifterna finnes tillstädes i det Finska Riksarkivet. Tyskland har framför allt en hel del dokumentation bevarad i anslutning till historiska utredningar.

L andsarkiv finnes i Östersund, Härnösand, Uppsala, Vadstena, Visby, Göteborg och Lund. I Stockholm påträffas Riksarkivet liksom Krigsarkivet.

   kåre andersson