|
|
1)
Verksamhetens tidsskala
2)
Personlig tidsskala
3)
Evig tidsskala
a) Giv oss
redskapet för att kombinera civilisation med konkret förnimmelse.
b) Låt
oss systematisera välmåendets betingelser och omsätta kunskap
i handling.
c) Låt
oss kasta våra UPPBLÅSTA EGON. Egna idéer är bra
men andras är bättre!
Vilka idéer
skall då prioriteras högst, jo de idéer som utvecklar
systematiken, d.v.s de som skapar instrument för standardisering av
annan verksamhet inom ett givet kollektiv.
Idéer
skall prioriteras inifrån och ut, vilket betyder att idéer
som sluter nära an till människans oundgängliga beskaffenhet
med minne, begränsningar och disposition, prioriteras högre än
idéer gällande föränderliga och osäkra ting,
såsom mekanik och sammanhangsspecifik teknologi. Också den
senare typen av idéer är viktiga, men deras realiserande kräver
redan instrument för standardisering, d.v.s en korrekt systematik.
Dessutom måste man räkna med förändringar i deras
underlag, varpå de lätt befinnes bli omoderna med tiden, medan
människans beskaffenhet och härmed förbundna system står
fast.
Det generella
medlet (tillvägagångssättet), ställt vid sidan om
de specifika medlen, är att sträva efter en tillvaro där
en allt större andel av tolkningarna uppleves som valda och en allt
mindre som tvingande.
Den moderna
människan lockas ofta in i olika former av missbruk som sedan styr
henne på ett för sinnesfriden ogynnsammt sätt. Exempel
på ämnen för missbruk kan vara: mat, alkohol, TV-tittande,
sex, internet , spel, sport et.c. Rätten till missbruk tolkas felaktigt
som frihet. I själva verket ledes människan allt längre
ned i en spiral av ofrihet. Man analyserar sällan grunden för
de enskilda viljeakterna. Man frågar aldrig efter vad man hade kunnat
vilja. En ytterligare osak till ovanstående problem är människans
benägenhet att koppla emotioner till abstraktioner, exempelvis via
värdeladdade ord. Än väsentligare är att det moderna
samhället manar en att fylla tankarna på abstraktioner och glömma
den koncentrerade, vittfattade nuupplevelsen. Man kopplar idéer
och företeelser till personliga identiteter, därvid till "egon",
motställda ens eget.
|
|