BRA - NIVELLERING
Då det gäller den personliga nivelleringens tidsskala så kan man lite pragmatiskt indela den i tre sektioner, varav den första syftar på ett inledande stadium i utvecklingen, den andra ett mellanstadium och den sista ett mer högnivellerat stadium:

1) Inledande förhållningssätt

2) Uppföljande förhållningssätt

3) Högnivelleringens renodlande

I en kontinuitet där möjligen en huvudpart först avverkas för att sedan till mindre del restera, lägger den klart seende människan an på moral och kreativitet ovan intelligensen. Intelligensen är dessa storheter förutan lika lite värdefull som en kalkylators räknekapacitet utan någon som knappar in rätt uppgifter. 

Man strävar efter introspektiv insikt, ty utan sådan finns det inga utsikter att verka pådrivande för en förändring av tillstånden till det bättre. I allmänhet är den introspektiva insikten dålig hos människor. De känner till vissa uppenbara vanor och böjelser hos sig själva, men saknar kännedom om hur idéferment vid sidan av de dagliga spåren skulle kunna påverka förhållningssättet. De frågar aldrig efter vad de skulle kunna vilja, endast efter vad de under vanans och lätthetens ledstjärna för ögonblicket åstundar. De tror sig fria från abtraktionernas slaveri och reagerar ändå reflexmässigt på ett stort antal ord. De tror sig vara människoälskare, men är det i själva verket bara förutsatt att etiketterna på de betraktade medmänniskorna är de rätta. 

Från ett tillstånd av villrådighet bör man därför först sträva efter att befria sig från abstraktionernas förtryck. Ord skall endast vara tillfälliga medel för minne, kommunikation och systematik, men i den vardagliga bemärkelsen ingenting därutöver. Man når genom lugn och stabilitet en upplevandets fasta plattform. Därefter kan man låta beslutsamhetens vrede inverka på de egna begränsningarna. Man erhåller härvid kraft att pröva sin egen modifierade vilja i linje med olika rikningar. 

Metoderna för att objektivt försöka närma sig ett lämpligt mätande av nivelleringen drar lämpligen nytta av typiska korrelationer som ändå i någon mening sammanhänger med tillbörlighetens natur. Om man konstruerar en test som på ett plan mäter och återkopplar intelligibel prestation så kan man på ett antal andra plan passa på att mäta egenskaper som chanstagande, nyckfullhet, uttråkning, överreaktioner, nyfikenhet och envishet. Man kan även försöka inrikta en mätning på individens tidsupplevelse för någon kvantitet.
 
 

 
Tekniska länkar: 12345678910