1) Målgrupper
2) Knep
3) Slagord

Man kan tycka att propaganda är otidsenligt. Inget kan vara felaktigare. Propagandan är idag större än någonsin tidigare. Dock är fel propaganda förhärskande. Man kan inte inte såsom Ignatius Lojola hävda att ändamålen helgar medlen, men ett stort plus för målet kan ändå kompensera ett litet minus för medlen. Man kan inte nog tala för ett angeläget ärende. Propagandan måste anpassas till den situation som råder. God propaganda måste inför den värvade genast fördöma sin egen form och sin ensidighet. 

Redan verksamhetens tid underförstår en balans av energibesittningen hos de verksamma samt hur mycket energi de upplåter till enskilda ändamål. Det kan således sägas råda en balans mellan spridningens optimerande och högnivelleringens optimerande inom respektive enhet. Det är tämligen lätt att för konkreta fall göra matematik av dessa beroenden. Denna matematik utgår från omgivningens nedsättande av enhetens nivellering ställt emot enhetens utvidgande och därigenom högnivelleringens kvantitativa uppräknande. Propaganda är en investering och alla investeringar lutar sig mot någon beräkning, baserad på ett givet tidsintervall. Tidsintervallet är i förstone satt som decennier, men avkortas väsentligt för respektive konkret fall, då en enhet lägger in pragmatism i planen. En generell modell för kraftgenererande subenheter kontra partiell propagandaenhet kan vara en grupp om tre punkter, varav två inbördes konkurrerande subenheter är satta att fournera den tredje enheten med en viss andel resurser. De två konkurrerande subenheterna är tillvända samhällets innevarande tillstånd och alltså bundna av dess avgörande inflytande över deras naturer. Den andliga nivån kan inom en sådan enhet inte hållas lika hög som i den tredje subenheten. Den tredje subenheten har partiellt alltså propaganda på dagordningen. Även propaganda kan i någon mening sägas vara en ompassning till ett eftersläpande samhälle, men i det att subenheten är organiserad för ett flöde inifrån och ut är dess natur inte lika utsatt för yttre påverkan som de två konkurrerandes naturer. 

För respektive utvecklingsstråk i geografin och i verksamheten kan över ett idealiserat tidsintervall, de två konkurrerande enheterna sägas vara betonade över ett mellanstadium. En uppstartande enhet har inte energi nog att utveckla alltför utpräglad subdimensionalitet, medan en suverän enhet allaredan har danat omgivningen. En sådan betraktelse måste med nödvändighet ha flera brister. Exempelvis är enheterna inte oberoende av hela verksamheten, vars tidsskala är längre, men i vars struktur en analog tredelning som för enheten helt visst kan byggas in och så att säga få flyta mellan det lokala och det hela.