V år grannplanet Mars är den fjärde av solsystemets planeter, räknat från solen och ut. Ställd i relation till vår egen planet, jorden, så är mars mindre; bara 3390 km i radie och med en gravitation vid markytan på strax över tredjedelen av jordens. Ytan på Mars är täckt av brunt stoft och kratrar efter meteoritnedslag. En tunn atmosfär, i huvudsak bestående av koldioxid, omger planeten, en atmosfär som trots sin tunnhet emellertid kännetecknas av starka vindar vilka draga från högre latituder in emot ekvatorn. Temperaturen kan beräknas variera mellan -45° C och +22°C utmed ekvatorn medan motsvarande intervall vid polerna bör ligga mellan -70°C och +6°C, med en nedre fattning som låter koldioxid uppträda i fast form, som kolsyreis. Mars roterar ett varv kring sin egen axel på 24 timmar och lite drygt 30 minuter, medan dess år p.g.a planetens relativt jorden längre avstånd till solen (228 miljoner km) mäter 23 jordmånader.

T idigare restes mången förhoppning om att det skulle finnas utvecklat liv på Mars, en spekulation, utgående från tidiga observationer av förment regelbundna linjesystem på dess yta. Man tyckte sig även se mörka områden av växtlighet vilka till utbredningen uppvisade någon slags periodicitet i tiden. Idag lutar man åt tolkningen att det senare fenomenet består i bergsformationer vilka genom starka vindars verkan täckas och avtäckas av sand, medan kanalerna äro geologiska sprickbildningar vilka blott genom betraktarens inbillning sammankopplas i interpreterade system. Visserligen förekomma syre och vattenånga i Mars atmosfär, men så utan att likväl yppa några större kvantiteter. Kring planeten Mars kretsa tvenne månar varav den ena kallas Phobos och den andra Deimos.

   Kåre Andersson